Titel: SimCity Societies
Format: PC
Tillverkare: Tilted Mill Entertainment
Utgivare: Electronic Arts
Genre: Strategi
Betyg: 2
SimCity Societies är någon stans mitt i mellan de Sim Citys stadsplanering och The Sims individfokus. Stadsbyggandet, som är det viktigaste elementet i spelet är samtidigt också den mest simpla. Där originalet Sim City krävde planering och eftertanke vad det gäller placering av byggnader kan man nu bara köpa sig ett kraftverk, placera det så långt bort det bara går och vips så kommer elen fram till fabrikerna eller husen på ett magiskt sätt. Grundpelarna när det gäller att bygga sin stad är förutom elektricitet de olika samhällsvärderingarna produktivitet, välstånd, kreativitet, andlighet, auktoritet och kunskap. Varje byggnad skapar eller förbrukar något eller några av dessa värderingar och utan ett bra värderingslager fungerar inte byggnader. Då är det dock bara att bygga en annan byggnad under tiden för att få just den värdering man behöver. Det här är det stora problemet med Societies, det blir egentligen aldrig några svåra konsekvenser av det man gör. Allt rullar på utan att sätta spelaren på några som helst prov vilket ju genast skrämmer bort vilket Sim City-fan som helst.
SimCity Societies är helt enkelt inte roligt som ett regelrätt spel där man hela tiden vill utsättas för utmaningar, det är däremot ganska småkul att skapa en stad under någon timme och se vilka roliga byggnader man kan bygga härnäst.
Spela hellre: Sim City 4
Titel: Immortal Cities: Children of the Nile
Format: PC
Tillverkare: Tilted Mill
Utgivare: Sega
Genre: Strategi
Betyg: 3
I Immortal Cities blandas SimCity och The Sims med The Settlers i faraomiljö. Istället för att koncentrera spelet på stadsbyggande är det istället människorna i din stad som är i fokus. Det gäller att vara uppmärksam på sina invånare för att få en växande stad där alla samhällsfunktioner fungerar. Ju bättre staden fungerar desto mer fokus kan läggas på det som ju är det absolut viktigaste: att bygga gigantiska härskarmonument. Att hålla koll på stadslivet är utan tvekan underhållande och man slipper gå in på de allra jobbigaste detaljerna i sina invånares liv. Tyvärr begränsas det roliga lite av ett gränssnitt som inte känns helt självklart. När saker börjar gå snett i staden, vilket de kommer att göra, skapas mer irritation än vilja att fixa problemen då det känns som man får för lite feedback.
Titel: Gangland
Format: PC
Tillverkare: Mediamobsters
Utgivare: KE Media
Kategori: Strategi
Betyg: 4
Gangland ser ut lite som The Sims, men istället för att pendla mellan kylskåpet och toaletten mutar man istället poliser, har blodiga uppgörelser med rivaliserande familjer och utpressar det lokala näringslivet. Det mesta sköts genom att peka och klicka likt så många andra strategispel i realtid, men för att kontrollera fordon används tangentbordet. Det är här spelets mörkare sida finns: det är nämligen nästan omöjligt att kunna manövrera bilarna på ett bra sätt.
Spelet är uppdelat i många olika uppdrag som delas ut av maffiafamiljens ledare, som sitter i den stora stolen bakom skrivbordet och pratar med den sedvanliga maffiabrytningen. Varje uppdrag har en alldeles egen hiscorelista, vilket bidrar till en ganska härlig arkadkänsla. Det är helt enkelt ett spel som inte är på så blodigt allvar. Den amerikanska staden som utgör platsen för spelet är proppfull av maffiafamiljer och nästan varannan person på gatan går lite nonchalant omkring med iögonfallande vapen. Man kan alltså förvänta sig hårda gatustrider bakom i stort sett varje hörn. Gangland levererar våld med en lättsam ton och lyckades med att behålla mitt intresse trots att jag var måttligt glad när jag tvingades köra bil.